kräk i halsen

de två senaste kvällarna här nu har jag fått såndär pang-bom ångest. från ingenstans. för absolut ingenting. den ba är. och den är skitjobbig. den är dessutom så jävla knepig... jag som är en hejare på att få ångest över att jag har ångest snurrar lätt in mej i en sjuhelvetes ångest-spiral. allafall. ångest. jobbigt.

jag har också fått en finne bakom örat. den gör jätteont. jag har förresten finnar över hela jädra nyllet numera. jag trodde att det bara var en fas för att jag typ var så slarvig med att ta p-pillrena i tid, men alltså. den här "fasen" har fan varat i ett halvår nu. och det är fruktansvärt irriterande. kan det vara för att jag i ett halvår gått och hatat mitt jobb? kanske. jag hoppas på det. det slog mej idag igen, när jag blev tvungen att med en av ungarnas spadar skyffla bort två skitstora frusna bajskorvar ur sandlådan, hur otroligt trött jag är på mitt liv på jobbet. alltså det känner inga gränser. när det är fredag kan jag bara tänka på att det snart är måndag igen och hur jävla överjävligt det kommer att kännas då. ibland vill jag grina och bete mej som en unge själv och springa därifrån. men hur skulle det se ut?

han påstår att det blir så mycket bättre om vi är tillsammans. jag måste säga att han i många avseenden har rätt.