torsdag 22 april 2010

dial 911

kom precis på att jag fan hade en skitäcklig mardröm precis innan klockan ringde imorse. jag stod på en tunnelbaneperrong och väntade på ett tåg. på spåret så står det en samling människor som liksom har en försäljning. där står en stor teve, hyllor med grejjer och framförallt - det kryllar av småbarn. även några vuxna. ja ba "men eh... hur ska det här gå till? tåget måste ju åka förbi här och dom står ju mitt i spåret?" dock var det som att det var uttalat att SL visste om detta och att dom här som stod på spåret skulle varnas i tid när ett tåg kom, eller att tåget skulle sakta in eller whatever. icke logiskt, som drömmar ofta är. hur som helst så börjar jag efter ett tag höra det välbekanta suset av ett tåg som närmar sej. det kommer närmare. man ser lyktorna. det saktar inte in. det kommer närmare, fortfarande ingen nedbromsning. ja ba "men vafan tågföraren måste ju se det här spektaklet framför sej? dom som står här måste ju springa?!" men nej nej, ingenting händer förrän nån i klungan på spåret hej vilt börjar vifta med armarna åt tåget för att det ska stanna, när det är precis framför dom. sen så ba mejjar tåget ner alla småbarn och jag ba skriker och vänder bort ansiktet så att jag ska slippa se. min första tanke är inte att typ kolla ifall nån behöver hjälp, jag är för äcklad och uppskrämd, så drömmen tar en vändning och blir det här klassiska jag ganska ofta drömmer; jag måste ringa 112 men varje gång jag ska slå in numret så slår jag fel. denna lilla favoritdröm of mine har fått en absurd förstärkning nu också i och med att min nya telefon ibland muckar och registrerar fel bokstav/siffra än den jag tryckt på. apajobbigt. dessutom är det sådär i drömmen att jag är liksom inte den enda som har händerna på telefonen att ringa 112, men jag har nån märklig tvångstanke att jag måste ringa. som att jag vill vara budbäraren. så himlans egoistiskt! fast ja, rätt klassiskt ändå. vill va först med störst nyheter. jag har ju ofta en jävla skvallerkärring i mej som ba vill ut, det vet jag ju. 

allafall. inte en så himla trevlig grej att ha på näthinnan när en ny dag börjar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar